PARALLELLA SEMINARIER Pass 4

Välj ett av nedanstående seminarium.

Är det patienten eller personen som ska vara i centrum? Personcentrerad vård innebär att i högre grad fokusera på de resurser varje person har och vad det innebär att vara människa och i behov av vård. Patienten som person ska vara en aktiv part i den gemensamt planerade vården där utgångspunkten är patientens sjukberättelse och med den som utgångspunkt görs en gemensam vårdplan med mål och strategier för genomförande och kort- och långsiktig uppföljning.

Seminarieledare är Kerstin Ulin (fd Dudas), leg. sjuksköterska, med dr, universitetslektor och forskare vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Göteborgs universitet. Kerstin är knuten till Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet (GPCC). På GPCC pågår ett trettital forskningsprojekt om personcentrerad vård och personcentrerat förhållningssätt inom slutenvård, primärvård och kommunal omsorg

Varför personcentrerad vård?
Kerstin Ulin, Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet

Personcentrerad omvårdnad med fördjupad förståelse för varje patient leder till mätbar ökad patientsäkerhet och bättre arbetsmiljö
Lotta Wikander, silviasyster TioHundra AB
Raisa Lidén, enhetschef TioHundra AB

PRIMUS – primärvårdspatient ut från sjukhus – är en omvårdnadsmodell med ett personcentrerat angreppssätt
Lena Arvidsson, projektledare/Distriktssköterska Närhälsan Göteborg
Sara Möller, sjuksköterska strokeenheten Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Lena Janmarker, sjuksköterska Närhälsan Brämaregårdens vårdcentral.

Visionen har varit att digitaliseringen skulle leda till god vård, utveckling av verksamheten, stärkt patientsäkerhet och förbättrad arbetsmiljö. Men idag upplevs IT-stödet fragmenterat och personalen tvingas logga in på en mängd olika applikationer för att få en samlad bild. Kritiken att det går segt är stor! På det här seminariet talar vi om potentialen hos e-hälsa, patientsäkerhet och IT samt hur en gemensam plattform kan förenkla och underlätta integrationen och säkra systemen.

Vad händer med de nationella tjänsterna för eHälsa?
Lars Midbøe, expert e-hälsa Sveriges Kommuner och Landsting

Journal och läkemedel – delad information för invånare och vårdpersonal
Tomas Andersson, Inera

Möjligheter och hinder för att få in data från medicintekniska
utrustningar rakt in i journalen
Kjell Andersson, Medicinsk teknik Stabsområde Utveckling/Stöd, Skaraborgs Sjukhus. Representant för Ledningsnätverket för Medicinsk Teknik.

Vi kontrollerar hjärtstartare och pacemakers i hemmet och lagrar direkt i journalen
Per-Erik Gustafsson, VO Kardiologi Landstinget Gävleborg

Strukturerad vårddokumentation och gemensam struktur som följer vårdprocessen gör dubbelregistrering onödig i kvalitetsregister
Göran Wallin, kirurgkliniken Universitetssjukhuset Örebro
Britt Marie Horttana, avd Vårdsystem LandstingIT Örebro

Trycksår står för en stor del av vårdskador på sjukhus och ökar medelvårdtiden med ungefär 7 dagar. Vi kan göra ekonomiska besparingar om vi behandlar trycksåren i tid, men framför allt besparar vi patienten onödigt lidande både fysiskt, mentalt, emotionellt och socialt. Det är mycket viktigt att alla yrkeskategorier har rutiner för att snabbt identifiera de personer som är i riskzonen för att utveckla trycksår, att strukturen och arbetssätten finns. På det här seminariet diskuterar vi framgångfaktorer för hur vi lyckas minska trycksåren, hur har man arbetat för att få bra resultat?

Så lyckades vi implementera evidensbaserad trycksårsprevention genom samsyn, medvetenhet och ledningens stöd.
Eva Sving, utvecklingsavdelningen Landstinget Gävleborg

Färre svåra trycksår med hjälp av Senior alert, registrering ger resultat
Anna Trinks och Kristina Malmsten, Senior alert Qulturum Landstinget i Jönköping

Långsiktighet, systematik och små förbättringar varje dag minskar trycksåren
Lena Hagman, samordnare Landstinget i Kalmar län

Vi gör rätt, ändå minskar inte trycksåren
Monica Bergenek, staben för verksamhetsutveckling Skånes universitetssjukhus

Läkemedelsfel i övergångar mellan olika vårdenheter är en av de allra vanligaste bristerna i vården. Mycket arbete pågår för att hitta bra modeller och metoder som kan förbättra systematiken kring läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse (utskrivningsinformation). På det här seminariet tar vi upp några modeller som finns för hela läkemedelsprocessen samt några goda exempel på hur man kan arbeta bättre med utskrivningsinformationen.

Så förbättrade vi systematiken från inskrivning till efter utskrivning
Erfarenheter från Region Skåne kring införande av LIMM- modellen (Lund Integrated Medicines Management). Utskrivningsinformation/läkemedelsberättelse, är en av arbetsmetoderna och genomförs i syfte att säkra läkemedelsanvändningen i samband med utskrivning. Hur har det praktiska införande gått och hur kvalitetssäkrar man utskrivningsinformationen?
Åsa Bondesson, enheten för läkemedelsstyrning Region Skåne
Tommy Eriksson, Lunds Universitet

Utskrivningshjälpen bidrar till säkrare övergång för patienter som skrivs ut till korttidsboende
Emelia Holm, klinikapotekare Landstinget i Uppsala län
Anna Alassaad, klinikapotekare Landstinget i Uppsala län

Kvalitetssäkra hela läkemedelsprocessen
Erfarenheter från Mälarsjukhuset kring användandet av modellen HPMM (High Performance Medicines Management. Modellen hjälper att identifiera var patientsäkerhetsriskerna finns i hela läkemedelskedjan och få konkreta förslag på åtgärder som behöver vidtas för att utveckla läkemedelsarbetet mot en högre säkerhet och lägre kostnader.
Anders Grawé, verksamhetsansvarig för Vårdutvecklingsenheten på Mälarsjukhuset
Lars-Åke Söderlund, senior rådgivare Apoteket AB

Seminariet ledare är Sofia Jonsson, kliniskt apotekare Landstinget Gävleborg och projektledare för webbaserad utbildning inom läkemedel för äldre på Sveriges Kommuner och Landsting

Vården flyttas allt mer ut i människors hem. Förändringen mot att specialiserad vård sker i människors hem ställer höga krav på alla inblandade; den medicinska teknologin påverkar det privata hemmet till en sjukhusliknande miljö, och hemmet blir en arbetsplats till vilken vård och omsorgspersonal har tillträde, inte sällan dygnet runt. Många närstående är under betydande stress och sviktande hälsa, förutom att de belastas av ansvar. Det kan bidra till stress hos alla inblandade och även innebära vissa säkerhetsrisker. Medan patientsäkerhet är ett väl utforskat område inom slutenvård finns det begränsad kunskap om vad säker vård innebär inom hemsjukvården. ”Glapp” i vårdkedjan märks oftast vid överlämnande av ansvar och information där många olika specialiteter och vårdgivare är involverade. Detta drabbar personer med komplexa vårdbehov särskilt hårt.

Under detta seminarium tar vi upp några av de frågeställningar som finns kring säker vård i hemmet; hur hanterar man ansvar och information när många specialiteter och vårdgivare är involverade? Vilka är de största patientsäkerhetsriskerna i hemmet och hur hanterar sjukvårdspersonalen de riskerna? Hur kan vi bli bättre på att utnyttja teknik för att överbrygga risker? Vilka möjligheter finns för framtiden och vad behöver vi utveckla?

Föreläsare på seminariet är :

Mirjam Ekstedt, Kungliga Tekniska Högskolan
Karin Corbichley, Ersta Diakoni
Alicja Korszunowa, ASIH Stockholm Södra
Gunnar Carlgren, Linköpings avancerade hemsjukvård
Käte Alrutz, Distansmedicingruppen Västerbotten Läns Landsting

Ledare för seminariet är Mirjam Ekstedt, Kungliga Tekniska Högskolan. Mirjam är forskare i ett pågående forskningsprojekt som genomförs vid olika enheter som bedriver Avancerad Sjukvård i Hemmet (ASIH) inom Stockholms län. Projektet syftar till att få en bättre förståelse för hur risker identifieras och hanteras i vård av patienter med komplex sjukdomsbild, när den utförs i eller nära patientens hem.

På detta seminarium presenteras en systemteoretisk utgångspunkt för att analysera och förändra samspelet mellan människa, teknik och organisation för en god riskhantering och för att utveckla säkerhetskulturen inom sjukvården med utgångspunkt från lärdomar från andra branscher. Hur hanteras identifierade brister för att förhindra att osäkra förhållande uppstår? Hur skapar vi förutsättningar för personalen att utföra sitt arbete på ett säkert vis? Vi får ta del av erfarenheter från ett antal större olycks- och haveriutredningar där brister och problem belyses i riskhantering på operativ nivå liksom på ledningsnivå. Ett exempel är Haverikommissionens utredning av en olycka vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna 2010 där flera gemensamma och ofta återkommande problem bidragit till att skapa osäkra förhållanden.

Seminariet diskuterar avslutningsvis betydelsen av att säkra verksamheten via ett systematiskt och dokumenterat patientsäkerhetsarbete med hjälp av ett ändamålsenligt och fullt ut implementerat ledningssystem.

Föreläsare är Marcus Arvidsson vid MTO Säkerhet

På det här seminariet kommer vi reda ut vad kompetens är och hur relationen ser ut mellan förmåga, vilja, kunskap och färdighet. Seminariet tar upp frågor om vilken kompetens som behövs för att sköta och utvecklas i sitt arbete, och även frågor om vilken kompetens arbetsgivaren vill ha och vad patienten tycker tycker är den viktigaste kompetensen när de besöker vården. Hur ser det ut för den nya medarbetare, hur kan vi tillsammans säkra så att dens kompetens blir tillvaratagen?

Kompetens, kompetensförsörjning, kompetensutveckling och livslångt lärande är olika sidor av samma mynt.

• Lotta Christofferson, HR Strateg Region Skåne

LUST att arbeta!
Ann Rudman berättar om projektet LUST som bedriver forskning kring nyexaminerade sjuksköterskor. Varje år tar flera tusen nya lärare och sjuksköterskor klivet från studier, ut till jobben i skola, vård eller omsorg. Men hur ser övergången från utbildning till yrkesliv ut? Vilken hälsa – fysisk och psykisk – har de nyexaminerade? Och hur blir mötet med yrkeslivet?

• Ann Rudman, Karolinska Institutet.

Samtal om kompetens
Seminariets avslutas med ett samtal med föreläsarna och inbjudna gäster kring frågor om kompetens. Hur kan vi hjälpas åt att skapa rätt kompetensen för framtiden? Hur kan introduktion och utveckling göra kompetensen bättre? Hur bevaras nyfikenhet och engagemang i arbetet?

• Ann Rudman, Karolinska Instituet
• Lotta Christofferson, HR Strateg Region Skåne
• Heidi Stensmyren, Sveriges Läkarförbund
• Lisbeth Löpare Johanson, Vårdförbundet
• Emma Spak, Sveriges Yngre Läkarförening
• Janne Kautto, Svensk Sjuksköterskeförening