PARALLELLA SEMINARIER Pass 3

Välj ett av nedanstående seminarium.

Säkerhetskulturen är en oerhört viktig grund för att skapa en säkrare väg för patienten, där säkerhetskulturen genomsyrar allt arbete med patientsäkerhet, från ledning och styrning till hur medarbetarna och vårdteamen förhåller sig till risker i olika arbetsmoment. De senaste åren har alla landsting genomfört mätningar av patientsäkerhetskulturen bland sin personal, det ger möjlighet till att identifiera starka och svaga områden samt en grund för diskussioner och utvecklingsarbete på den egna enheten.

Men vad gör vi med resultaten och hur kan vi arbeta för att förbättra patientsäkerhetskulturen? Går det att förändra attityder? Här berättar fyra landsting hur de arbetat med frågorna.

Vad ser vi nationellt i patientsäkerhetskultursmätningen?
Mita (Marita) Danielsson, Landstinget Östergötland och Sveriges Kommuner och landsting

Röster om patientsäkerhetskultur – en analys av öppna svaren från patientsäkerhetskulturmätningen
Johan Frisack, Nordic School of Public Health, NHV, Göteborg

Patientsäkerhetsronder - erfarenheter från Landstinget i Östergötland
Carin Ericsson och Mita (Marita) Danielsson

Regelbundna patientsäkerhetsronder - erfarenheter från Akademiska sjukhuset
Kristina Holmberg och Margareta Öhrvall

HCRM, hur bidrar det till säkerhetskultur?
Isis Amer Wåhlin och Per Svensson Vrinnevisjukhuset, Norrköping

Kulturförändring med hjälp av CRM- säkert teamarbete, på Astrid Lindgrens barnsjukhus
Karin Pukk-Härenstam och Gunilla Henricsson, Karolinska sjukhuset, Stockholm

Inför utskrivning av patienter från sluten till öppen hälso- och sjukvård och socialtjänst ska det ske en samordnad vårdplanering. Det är ett strukturerat samarbete för att hantera informationsöverföring och vårdplanering. Men trots många modeller och mycket arbete lagts ner så finns många frågetecken kvar att reda ut. På det här seminariet får vi höra fyra olika röster om samordning och samverkan över gränserna, om möjligheter och svårigheter att skapa ett strukturerat arbetssätt.

Samordnad Indiviudell Plan ett verktyg för ökad patientsäkerhet
Erfarenheter från Psynk-projektet (barn och ungas psykiska hälsa) kring användandet av SIP, ett samordningsverktyg som på ett enkelt sätt sätter den enskildes behov i centrum och förtydligar de professionellas insatser.
Karin Lindström, Sveriges Kommuner och Landsting
Rebecca Hedenstedt, Sveriges Kommuner och Landsting

ViSam -modell för vårdplanering och informationsöverföring i samverkan
En modell för vårdplanering och informationsöverföring med syfte att skapa kontinuitet och säkerhet för de mest sjuka äldre. Processtödet ger en tydlighet kring rutinerna för att sammankalla, kartlägga behov och genomföra planeringen samt att tydliggöra vem som gör vad och ökar samarbetet mellan kommun, primärvård och slutenvård.
Annika Friberg, Regionförbundet Örebro
Fredrik Svensson, Regionförbundet Örebro

Trygg Hemgång minskar undvikbara återinläggningar
En sammanhållen vårdprocess för patienter som löper hög risk att bli återinlagda, med god samverkan mellan närsjukvård och slutenvård. Vårdpersonalens upplevelse och engagemang samt behovet av ett lättanvänt instrument att identifiera rätt patienter är av stor vikt för ett gott resultatet av arbetsmodellen.
Anna Myredal, chefläkare Hallands Sjukhus

Webbkollen har gjort arbetsprocessen tydligare och utskrivningen säkrare.
I samverkansprojektet Multi7 mellan Västerbottens läns landsting och Umeå kommun utarbetades en strukturerad arbetsprocess mellan framförallt hälsocentral, hemtjänst och hemsjukvård. Genom ”Webkollen sjukhus - ring upp! ”, kan vi följa att den standardiserade processen ger det resultat vi önskar.
Sara Lundberg, Västerbotten läns landsting

Vårdrelaterade infektioner är ett av de största hoten mot patientsäkerheten. För att färre patienter ska drabbas av en vårdrelaterade infektioner är arbetet med en förbättrad vårdhygien en viktig och avgörande faktor. Nationella mätningar som genomförts sedan 2008 visar att knappt 10 procent av alla inneliggande patienter drabbas av en vårdrelaterad infektion och trots att frågan uppmärksammats stort minskar inte infektionerna! Men det finns landsting och sjukhus som lyckas och i det här seminariet får vi redan på vilka framgångsfaktorer som bidrar till att infektionerna kan förebyggas.

8 framgångsfaktorer karaktäriserar landsting och sjukhus med färre vårdrelaterade infektioner.
Sveriges Kommuner och Landsting har tillsammans med sexton landsting och regioner tagit fram framgångsfaktorer för lyckat arbete med att minska infektioner. Landsting som lyckats kan ha uppemot femtio procent färre vårdrelaterade infektioner jämfört med de mindre framgångsrika. En omfattande studie av vad som skiljer de framgångsrika från de mindre framgångsrika har lett fram till åtta framgångsfaktorer som presenteras i rapporten ”Vårdrelaterade infektioner – Framgångsfaktorer som förebygger”. Här får vi reda på mer om framgångsfaktorerna.
Marie Källman, projektledare Sveriges Kommuner och Landsting
Anna Nergårdhs, chefläkare Stockholms Läns Landsting
Läs mer om rapporten på www.skl.se

Städning en strategisk viktig del för att minska spridning
Emma Ölmebeck, Kommunal

Här är städningen i fokus och lokalvårdarna en del av teamet
Eva Edberg, hygiensjuksköterska Västmanlands sjukhus Västerås

Scrub the hub, ett effektivt sätt att förebygga sepsis
Andreas Ohlin, verksamhetschef och överläkare, barn och ungdomskliniken Universitetssjukhuset Örebro

Engångsmätband minskar smitta
Eva Gamberg Axelsson, Wegaa Engångsmätband
Solveig Torensjö, Wegaa Engångsmätband

Kan vi bli bättre på att ta tillvara patientens åsikter när vi utreder skador i vården?

Patientnämndens förvaltning i Stockholms län beslöt att tillfråga patienter/anmälare om de anser det har uppkommit skada, vårdskada eller risk för skada i vården och jämförde sedan detta med vårdens yttrande. Av de tillfrågade ansåg 63 % att de blivit skadade i vården men enligt vårdens yttrande bedömdes endast 7% ha drabbats av vårdskada.

Kvalitetsregistret Gynop har frågat patienter om de anser sig ha komplikationer efter operation. 30% av de patienter som anser sig ha komplikationer, bedöms av ansvarig läkare som okomplicerad. Hur kan skillnaden vara så stor? Hur många patienter lämnar vården i tron att de har blivit skadade i vården, på ett eller annat sätt?

På det här seminariet får vi några olika exempel/fall på diskrepans mellan vårdens uppfattning och patientens. I ett samtal mellan myndigheter, vårdpersonal och patienter diskuterar vi fallen och hur vården kan bli bättre på att lära av patienternas åsikter.

Medverkande:

Renate Cremer, Patientnämnden Stockholm Läns Landsting
Lena Mansnerus, Patientförsäkringen LÖF
Gunnar Moa, Inspektionen för vård och omsorg (IVO)
Birgitta Renström, kvalitetsregistret Gynop, Norrlands universitetssjukhus
Torie Palm Ernsäter, Svensk Sjuksköterskeförening
Johan Hammarström, Reumatikerdistriktet i Stockholms län, Reumatikerförbundet

En god arbetsmiljö för personalen innebär en säkrare vård för patienterna. Både ett systematiskt arbetsmiljöarbete och ett systematiskt patientsäkerhetsarbete är grunden för en god arbetsmiljö, det finns också likheter i de lagar som reglerar patientsäkerhet och arbetsmiljö. Men det systematiska arbetet måste kompletteras med en god säkerhetskultur för att bli framgångsrikt. Normer och attityder, är minst lika viktiga som den fysiska säkerheten i en organisation för att antalet olyckor ska minska.

En bra arbetsmiljö för anställda i vården skapar en säker miljö också för patienterna
Föreskifter och instruktioner är nödvändiga för att skapa säkra arbetsplatser, det är själva skelettet för säkerhetsarbetet. Men det är det mänskliga beteende som slutligen avgör om arbetsmiljön blir mer säker, ett bra säkerhetsklimat ger en bättre arbetsmiljö och mindre olyckor. Om det finns en stabil och välfungerande arbetsgrupp, en närvarande, stödjande och problemlösande chef, en arbetsbelastning som ger utrymme för att lösa problem tillsammans och tillgång till individuella och kollektiva resurser, så gynnas det delaktiga säkerhetsbeteendet.
– Människan är en social varelse. Det är viktigt för oss att tillhöra och vara accepterad i gruppen. Tillit och socialt kapital underlättar arbetet och bidrar till vår motivation att ta ansvar för organisationen som helhet, inte bara vår egen specifika uppgift, hävdar Marianne Törner.

Marianne Törner, arbetsmiljö och miljömedicin Göteborgs Universitet och medförfattare till rapporten ”Säkerhetsklimat i vård och omsorg, bakomliggande faktorer och betydelse för personalsäkerhet och patientsäkerhet” som kom ut 2013. På seminariet berättar Marianne bland annat om regelföljande och delaktigt säkerhetsbeteende och dess betydelse för arbetsmiljön. Läs artikel om Marianne i Sunt Arbetsliv

Börja med arbetsplatsträffar!
Här presenteras den vägledning som tagits fram som beskriver och illustrerar likheter som finns mellan arbetsmiljölagen och patientsäkerhetslagen. Likheterna i lagstiftningarna är främst inom områdena årlig uppföljning, riskbedömningar, vidta åtgärder, handlingsplaner, utreda och anmäla.
Pia Gellerstedt, Sveriges Kommuner och Landsting

Strukturerat arbete på landstingsnivå
Ett exempel på hur man arbetar strukturerat med arbetsmiljöfrågorna på landstingsnivå och hur man tar ett gott arbete från en verksamhet och sprider detta arbetssätt inom landstinget. Allt med målet att få medarbetarna att känna sig stolta över sitt arbete och fokusera på det positiva.
Kerstin Norman, arbetsmiljöstrateg Örebro Läns Landsting

Patientsäkerhet och god arbetsmiljö går hand i hand
Nyckeln till framgång är patientens delaktighet, ledningens och medarbetarnas engagemang och ett arbetssätt som genomsyrar hela vårdkedjan. I det systematiska arbetet för att minska antalet uppkomna trycksår sätter vi fokus på att ingen i personalen skall tycka att arbetet är tungt och att ingen skall skada sig vid förflyttningar i patientarbete.
Ing-Marie Larsson, kvalitetschef Karlskoga Lasarett
Solveig Torensjö, utbildningsledare Karlskoga Lasarett

Händelseanalysen är ett viktigt verktyg för att utveckla patientsäkerheten. Den behövs för att olika delar av organisationen ska kunna lära sig vad som behöver förbättras. Den är nödvändig för att inblandade ska kunna lära av händelse och gå vidare i sitt arbete. Utredningen ger underlag för att undanröja orsaker och hitta effektiva åtgärder för att minska riskerna.

Nyttan av analyserna har diskuterats mycket inom vården. Ibland blir resultatet bra men ofta leder en utredning inte till några egentliga förbättringar. Några anser att en analys bara bör göras vid riktigt allvarliga tillbud, medan andra menar att de ska göras vid varje skada. I det här seminariet diskuterar vi nyttan och problemen med händelseutredningar.

Hur kan samverkan förbättras vi utredning av allvarlig händelse då flera vårdgivare är involverade?
Margareta Ehnebom, Landstinget Västmanland

Identifiera allvarliga komplikationer genom Gynop-registret
Mats Löfgren, registerhållare Gynop-registret, Norrlands universitetssjukhus, Umeå

Hur kan händelseutredningar misslyckas? En riskanalys.
Lars Harms-Ringdahl, expert inom säkerhetsforskning som varit knuten till Kungliga Tekniska Högskolan och Karlstads Universitet

Seminarieledare är Åsa Hessel, patientsäkerhetssamordnare Landstinget i Sörmland. Åsa är projektledare för revideringen av handboken ”Riskanalys och händelseanalys” som ges ut hösten 2014.