PARALLELLA SEMINARIER Pass 1

Välj ett av nedanstående seminarier

För att skapa förutsättningar för en säker vård krävs att hälso- och sjukvården, samt omsorgen, är patientfokuserad, kunskapsbaserad och organiserad för att skapa förutsättningar för en säker vård. Ett sätt att skapa en säker väg är processorienterat arbetssätt där man beskriver hela vägen i olika processer. Det ger en möjlighet att skapa förståelse för hur helheten samverkar över verksamhets- och organisationsgränser samt skapar ett värde för patienterna. I detta seminarium berättar tre landsting om hur de arbetar med sina vårdprocesser.

Läns- och gränsövergripande processorienterat arbetssätt i hela förvaltningen
Jörgem Striem, hälso- och sjukvårdschef Landstinget Sörmland
Bo Danielsson, Medicinklinken Mälarsjukhuset
Sofia Jansson, Utvecklingsenheten Landstinget Sörmland

Säkra övergångsställen i vården, om behandlingslinjer som processer
Monika Johansson, Kvalitets- och patientsäkerhetschef Landstinget i Västernorrland
Markus Kallionen, Primärvårdsdirektör Landstinget i Västernorrland

Processorienterat arbetssätt med hjälp av metoddokument
Charlotte Carlsson, Värnamo sjukhus Landstinget i Jönköpings län
Ewa Johansson, Värnamo sjukhus Landstinget i Jönköpings län

Kompetensutveckling inom kunskapsstyrning
Åsa Törnkvist, Sveriges Kommuner och Landsting

Ledare för seminariet är Jesper Stenberg, enhetschef på enheten för Strategisk Kvalitetsutveckling Region Skåne. Jesper har lång erfarenhet av förbättringskunskap, ledarskap, ledningssystem och uppföljning och har genom forskarutbildning på Medical Magement Centre på Karolinska Institutet fördjupat sig inom forskningsmetoder, organisationsteori och förbättringskunskap.

Om patienter och brukare får medverka mer i vården blir vården bättre och säkrare heter det, och patientmedverkan kan vara framgångsrikt tex genom att patienten medverkar i beslut om behandling, omvårdnadsåtgärder och rehabilitering. Men hur kan vi bli bättra på att ta tillvara patienternas hela resurs i vården? Hur kan vi tillsammans utveckla vården? Det här seminariet ger dig goda exempel på hur vi kan öka patientdelaktigheten men vi tar även upp de utmaningar som finns inom området; vilka hinder finns för att patienten ska aktivt kunna medverka och hur måste ledarskapet i vården se ut?

Patientresan, ett sätt där patientinvolvering och designverktyg leder till nya insikter och förbättringar, på organisatorisknivå såväl som på individnivå.
Per Hanning, utvecklingsledare Landstinget i Värmland

Föräldrars delaktighet i förbättringsarbete kring barn med diabetes leder till en säkrare vård – tänk om i 4 steg
Maria Severin Larsson, verksamhetsutvecklare Skaraborgs sjukhus
Monica Palm Burge, diabetessjuksköterska Skaraborgs sjukhus
Maartje Wijers, överläkare Skaraborgs sjukhus
Thomas Andersson, förälder

Patientens Dagbok – för ökad delaktighet och patientsäkerhet i en komplex cancervårdkedja
Britt Nordlander, ÖNH-läkare Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm
Karin Lundgren Gunnarsson, kontaktsjuksköterska Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm
Marie Robertsson, patientrepresentant

Ledare för seminariet är Boel Andersson Gäre, professor, forskare och lärare på The Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare där hon arbetar med Masterprogrammet i kvalitetsförbättring och ledarskap, men också som ämnesansvarig för forskning och forskarutbildning inom ”Kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa och välfärd” samt som projektledare för EU-projektet QUASER.

Varje år görs 2,5 miljoner besök på landets akutmottagningar. För patienten kan mötet med vården präglas av lång väntan, oro, trängsel och informationsbrist. Den största utmaningen är att se patientens hela flöde genom vården som en obruten process för att finna onödiga hinder. Vad händer före besöket på akutmottagningen, på själva akuten och vilka rutiner som finns i samband med utskrivningar? I det här seminariet pratar vi om överbeläggningar, organisation, flöden och vårdkedjor. Hur kan vi göra patientens väg ännu säkrare och bättre?

Målet är att patienten ska vara färdigbehandlad inom 3 timmar på akuten. Reflektioner och resultat från projektet Akut förbättring.
Joachim Pettersson, Oskarshamn sjukhus

Fler sköra undgår sjukhusvård med hjälp av omsorgskoordinator
Annelie Raidla Lund, Akuten Östra sjukhuset Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Jessica Söderquist, Akuten Östra sjukhuset Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Patientens behov styr utvecklas vårdkedjor ända från ambulanssjukvården
Carita Gelang, Ambulans- och prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Jonas Högberg, Ambulans- och prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Ledare för seminariet är Margareta Rödén Berglund, förvaltningschef Västernorrlands län samt projektledare för Sveriges Kommuner och Landstings arbete med mätningarna av överbeläggningar, utlokaliserade patienter och disponibla vårdplatser.

Det här seminariet handlar om att identifiera och värdera risker, identifiera orsaker till dessa och ta fram åtgärder som eliminerar eller minskar riskerna, eller mildrar konsekvenserna av negativa händelser. En risk innebär att en negativ händelse kan inträffa som kan leda till en vårdskada. Att analysera risker är ett framåtsyftande arbete, som syftar till att vidta förebyggande åtgärder innan något har hänt. En bra riskanalys leder till att vi lättare kan identifiera de styrkor som finns inom en verksamhet!

SkaS, en riskanalysmodell som beaktar både patientsäkerhet, arbetsmiljö och yttre miljö
Susanne Gustavsson, chefsjuksköterska Skaraborgs Sjukhus
Mattias Ståhl, fastighetsförvaltare Östra sjukhuset
Annette Trenge Jarlshammar, verksamhetschef Skaraborgs Sjukhus

Riskor och styrkor, en inventering för bättre vård och start av förbättringsarbete och förändringsprocesser
Hanna Svanström, enhetschef Kvalitet och FoUU Medicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Jan Berglund, verksamhetsutvecklare Medicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Kristine Rygge, sektionschef akutsektionen Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Avbrott och störning. Är det en risk att räkna med?
Lena Berg, sjuksköterska/kvalitetssamordnare Akutkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna samt Institutionen för Medicin Solna, KI
AnnSofi Källberg, sjuksköterska/vårdutvecklare Akutkliniken Falu Lasarett samt Institutionen för Medicin Solna, KI

Ledare för seminariet är Johan Bergström, forskare vid avdelningen för riskhantering och samhällsäkerhet vid Lunds Universitet. Hans doktorsavhandling handlade om hur en organisation anpassar sig från normal till icke-normal och vidare till kris. Johan är ansvarig för masterprogrammet inom riskhantering vid Lunds Universitet som fokuserar på mänskliga faktorer och systemsäkerhet, olycksteori och etiksäkerhet.

En gemensam värdegrund ger en gemensam förståelse för vem verksamheten är till för och vad som är värdeskapande i mötet med patienter, närstående och medarbetare. Det handlar om att ge uppmärksamhet till positiva krafter och personligt engagemang för att skapa en tillåtande organisation. Värderingar har även stor betydelse för att upprätthålla en god kvalitet och ger oss en känsla av sammanhang samt er oss kraft att hantera krav och utmaningar i vårt dagliga arbete.

Varje-dag-berättelser - ett värdegrundsarbete för säkrare vård
Anna Strömblad, kommunikationsdirektör Landstinget i Kalmar län

Att skapa en kultur för ständiga förbättringar
Truls Neubeck, ansvarig för kvalitetsfrågor Famna

Gröna korset möjliggör en kontinuerlig utveckling av säkerhetskulturen
Katherina Hansson, vårdutvecklare patientsäkerhet Södra Älvsborgs sjukhus
Jerker Isacson, chefläkare Södra Älvsborgs sjukhus

Mjukare värden ger bättre resultat
Levi Siljemyr, logistiker Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Johan Snygg, verksamhetschef Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Ledare för seminariet är Thomas Schneider, kvalitetschef på Bräcke diakoni som har lång erfarenhet av kvalitetsarbete inom Famna, riksorganisationen för idéburen vård och social omsorg. Det nationella arbete som han drivit kring värdeskapande vård är en viktig del för hela sektorns utveckling.

Markörbaserad journalgranskning innebär att ett slumpmässigt urval patientjournaler granskas systematiskt och retrospektivt utifrån en mall med identifierade markörer, det vill säga uppgifter som tyder på att en skada kan ha inträffat. Därefter görs en bedömning om en skada har uppstått. Om en skada uppstått bedöms typ, allvarlighetsgrad av skadan och om skadan var undvikbar. Journalgranskning på kliniknivå och den tydligare kopplingen till förbättringsarbetet gör att metoden förhoppningsvis kan bidra till att färre patienter skadas i vården. På det här seminariet får vi några exempel på hur journalgranskning lett till förbättringsåtgärder, en presentation om hur läget ser ut kring vårdskador i vården samt veta mer om nya områden för journalgranskning; barnsjukvård och psykiatri.

Vad ser man i journalgranskningen nu?
Urban Nylén, överläkare och med dr Karolinska Universitetssjukhuset
Carina Berglund, leg ssk Karolinska universitetssjukhuset

Journalgranskning upptäckte vårdskador med trakeotomerade patienter
Christina Liffner, leg ssk Intensivvårdskliniken Universitetssjukhuset Linköping
Barbro Söderström, leg ssk Intensivvårdskliniken Universitetssjukhuset Linköping

Nya områden för journalgranskning
Urban Nylén, överläkare och med dr Karolinska Universitetssjukhuset
Carina Berglund, leg ssk Karolinska universitetssjukhuset

Säkrare vård också för de mest utsatta, pilotprojekt om markörbaserad journalgranskning på Erstabacken, ett stödboende för svårt sjuka hemlösa
Lars Blomlid, leg ssk, biträdande enhetschef Ersta Diakoni
Maria Nordgren, leg ssk Ersta Diakoni

Framgångsfaktorer för lyckat arbete med journalgranskning
Hans Rutberg, professor medicin och hälsa Linköpings Universitet samt expert för patientsäkerhetsfrågor på Sveriges Kommuner